Vid en första anblick kan det hela te sig en aningen hopplöst. Maj månad och snö i massor, rabatterna någonstans där under alla snöhögar. Inte ett grönt löv så långt ögat når. Det är bara att luta sig tillbaka i lugn och ro och vänta för så här ser det ut här varje år. Medan krokusar, påskliljor och andra vårblommor når sin kulmen i södra delar av landet, bidar vi vår tid här uppe.
Jarre har fått en hel del mörka fläckar, i morgon kanske det är fler …
Här hänger vattenslangen redo för att finnas nära till hands när det blir dags för det. Just nu ser det dock ut som om det kan dröja ett bra tag innan vi behöver påbörja vattning här.
Stenpartiet och den (ganska) nya rabatten kikar fram, det ser ut som svår misär, men de har ju trots allt bara varit snöfria ett drygt dygn ännu.
Konstaterar att det kommer att finnas en hel del reparationsprojekt inom kort. Vinterns snöskottning har satt sina spår…
En av de allra äldsta rabatterna har helt tinat fram och här finns det hopp … Jag har sett grönt 🙂
Ponera dill, persilja, morötter, sallad och kanske sockerärtor. Jag tror att det faktiskt kan bli verklighet.
Härliga riddarsporrar har börjat visa sig. Det finns hopp!!!
… och Rosenbockroten är vid god vigör.
Hösten tulpanlökar har också börjat visa sig här och där … Hoppas de orkar med den ibland tuffa våren här.
Yes!!! En pion på G
.jpg)
Fjällträdgårdsmästaren Ingrid har lyckats med att etablera Purpurbräckan på flera platser på det som kallas fjälltoppen. Så fint!.jpg)
.jpg)
